igår skulle min morfar fyllt 85 år. det känns konstigt. eftersom han inte lever så tänkte man inte så mycket på det mer än att jag kom på det på kvällen. hade han levt hade jag säkert åkt hem för att gå på kalas. mormor hade gjort massa god mat, eller så hade vi säkert åkt iväg nånstans och firat honom. men vad kan man göra nu? jo. man kan ju visserligen gå till hans grav och bara vara där. men det känns så konstigt att han inte finns mer.  det är först vid sånnahär tillfällen som man kommer på sånt och det är då det känns.

imorgon ska vi åka hem till herrljunga. det är ju val, så jag ska väl rösta. men just nu har jag ingen aning om vad jag ska rösta på. fast jag vet vilket block. men det tänker jag inte avslöja. hoppas att jag hinner hälsa på mormor också!
hugo och jag ska förhoppningsvis spela golf med. det ska bli riktigt kul. det va hur längesen som helst känns det som. inte bra. måste spela mer så jag får mitt gröna kort snart... men det lär väl aldrig händda.
och på söndag är det exakt en vecka kvar tills jag blir 20! spännande.

och på fredag ska kanske jag, malin och hanna åka till liseberg och lyssna på Håkan Hellström. har aldrig sett honom live så det är väl på tiden att jag gör det. det ska ju vara en väligt speciell upplevelse har jag hört.

på torsdag är det tenta. lite läskigt. jag har så svårt för att börja plugga. men jag ska göra det direkt efter att jag har skrivit klart här. så jag kan plugga lite när viktor sover och sen göra något tillsammans med honom. mysigt.

dagarna är speciella. varje dag räknas.